Semesterresor och allergi


Nils E Eriksson

 Innehåll

 

Välja resmål och semestertid efter pollenkartan

Norra Europa - björk på våren, gräs på sommaren

Västra Europa och Centraleuropa – gräs och korgblommigt

Nordamerika – malörtsambrosia är en värsting

Sydamerika, Afrika och Australien – gräspollen när vi har vinter

Asien – gräs, humle och japansk ceder

Kolla den aktuella pollensituationen

Förändrat pollenpanorama?

Insekter – inte bara bin och getingar

Allt som kliar och sticks är inte allergi.

Problem på hotell och restauranger

Allra helst åka bort från kvalstren

Kvalster och kackerlackor på hotellet

Tobaksrök och andra luftvägsirritanter

Problem under resan

Exponeringar ombord

Finns det jordnötter på flyget?

Klimatkalkylera resan

Se upp med maten

Vaccinationer och myggnät

Mediciner på resan

Problem i säkerhetskontrollen

De flesta förstår inte engelska

Tänk efter före

Referenslista

 

 

För den som
har astma eller allergi finns det en hel del att fundera på i förväg, för att
inte riskera att resan ska bli misslyckad eller till och med livsfarlig. Det
gäller frågor om inomhus- och utomhusallergen, maten, medicinerna och själva
resan. Hur är hänsynen till astmatiker när det gäller tobaksrökning på
semesterorten? Vilka allergen finns på hotellet och i restaurangen? Vilka
pollen är aktuella? Får man ta med mediciner på flyget?

Man bör i
förväg ta reda på så mycket man kan om platsen dit man ämnar resa.
Researrangören eller i vissa fall ambassaden kan kontaktas för information.

 

Välja resmål och semestertid
efter pollenkartan?



Tabell 1. Viktigaste pollenallergen i olika regioner

  

Region

Viktiga pollenallergen

Norden

Björk

Central- och Östeuropa

Gråbo, ragweed

Medelhavsområdet

Gräs, parietaria, oliv, cypress

Nordamerika

Ragweed, gräs, mållor

Sydamerika

Gräs

Afrika

Gräs

Asien

Indien: gräs, humle

 

Japan: japansk ceder

Australien

Gräs

 

Pollenallergi
drabbar nu en tredjedel av befolkningen i vår del av världen. De
pollenallergier som dominerar bland svenskar är allergi mot gräs och lövträd
(framförallt björk, men även till exempel al och hassel). Gråboallergi
förekommer men är mindre frekvent.

Pollenallergiker
som har möjlighet att välja restid och resmål med hänsyn till förekomsten av
pollen bör förstås ta reda på hur situationen är i olika regioner. Tabell 1 ger
en sammanfattning [1, 2]

Norra Europa - björk på våren, gräs på sommaren

I Sydsverige
sprids stora mängder björkpollen från slutet av april och några veckor in i
maj. I norra Sverige börjar björkblomningen någon månad senare. Al och hassel
kan sprida pollen, dock med betydligt lägre halter än björk, redan i februari.
Gräspollen utgör problem framförallt i juni och juli, gråbo (Artemisia) i
slutet av juli och i augusti.

Pollensituationen
i övriga Nordeuropa liknar den i Sverige, men ju längre söderut man kommer,
desto tidigare börjar blomningen

Västra Europa och Centraleuropa – gräs och korgblommigt

Över hela
världen är gräspollen viktig orsak till allergi. Det finns tusentals olika
arter och bara i Europa har vi flera hundra olika gräs. De olika gräs som finns
i Europa korsreagerar med varandra i hög utsträckning. Det innebär att den som
är allergisk för en sorts gräs också är allergisk för andra gräs. I länder som
Tyskland och Frankrike startar gräsblomningen i maj månad och har sitt maximum
i juni

Lövträd, som
björk, al, hassel och ek, finns som i Nordeuropa men startar sin
pollenspridning någon månad tidigare än hos oss.

Gråbopollen
förekommer i en del länder i Central- och Östeuropa i högre koncentrationer än
i Norden, med blomningssäsong samma som hos oss, det vill säga slutet av juli
och augusti.

Ragweed
(Malörtsambrosia), som tidigare huvudsakligen funnits i Nordamerika har nu
spridit sig över stora delar av Europa; örten finns i Rhondalen, Norditalien,
Österrike, Ungern, Rumänien, Bulgarien och södra Ryssland. De allra högsta
pollenhalterna finner man i Ungern. Säsongen är augusti-september.

Medelhavsregionen – gräs, väggört, oliv och cypress

I Sydeuropa
startar gräsets blomning redan i april. Pollen från parietaria, väggört,
förekommer under en mycket lång period, från mars till oktober, och
pollenhalten har två toppar: en i april-juni och en i augusti-september. I
Syditalien kan säsongen vara ända från februari till november och allergi mot
väggört är i denna region den viktigaste orsaken till hösnuva.

Olivpollen
är en vanlig orsak till pollenallergi i bland annat Italien, Spanien, Grekland och
Nordafrika. Blomningen kan pågå från april till juni. Andra lövträd, som hassel
och ask, kan sprida pollen redan i januari, medan björk och bok börjar blomma i
mars. Platan blommar en kort period i mars – maj. Cypresser, som är vanliga i
södra Frankrike, Spanien och Italien, har sin pollensäsong från januari till
mars eller april. Gråbo blommar i augusti.

Nordamerika – malörtsambrosia är en värsting

Ragweed,
malörtsambrosia, som hör till samma botaniska familj som gråbo, åstadkommer
svåra allergier i större delen av Nordamerika. Örten förekommer dock mindre
rikligt i Klippiga bergen och på USA:s nordostkust. Pollensäsongen sträcker sig
från augusti till oktober. Gråbo finns framförallt i östra USA [3].

Gräsen
sprider pollen i norra USA från maj till juli. I söder dominerar Bermudagräs,
som inte korsreagera lika starkt med andra gräs men har en lång säsong; pollen
kan i Florida till och med förekomma året runt.

Chenopodier,
mållor, är vanliga i USA och blommar huvudsakligen i maj-juli. I ökentrakterna
finns sodaört, som hör till samma familj.

Många olika
lövträd förekommer, med blomning på våren. Björk växer framförallt i norra USA
och Kanada med pollensäsong från mars till maj. Cypresser förekommer
framförallt i sydvästra USA

Sydamerika, Afrika och Australien – gräspollen när vi
har vinter

I Sydamerika
kan gräspollensäsongen vara från oktober till december, alltså när det är
vinter hos oss. Gräsen i tropikerna tillhör ofta andra underfamiljer än de gräs
som förekommer hos oss och korsreagerar i mindre grad med våra vanliga gräs

I Sydafrika
kan gräspollen förekomma från augusti till april. Träd, som sälg, ek, cypress,
poppel och platan blommar i Sydafrika framförallt i augusti-september.

I
Australien
blommargräsen från september till mars. Pollensäsongen för träd,

som björk, lönn, oliv, poppel, ask och ek, börjar också i september. Av
allergena ogräs förekommer ragweed och plantago.

Asien – gräs, humle och japansk ceder

Gräs
förekommer i Asien som i alla andra delar av världen.

I Indien
förekommer allergi mot humlepollen från augusti till oktober. Här finns också
allergi mot pollen från Cashewträdet, med blomning från januari till
mars. Det förekommer även sensibilisering för olika palmers pollen. En
korgblommig växt, Parhtenium hysterophorus, flikpartenium, som kommit
till Indien från Sydamerika, har sensibiliserat många indier.

I Japan åstadkommer
japansk ceder svåra allergier. Den blommar från slutet av januari till början
av april på den norra ön och från mitten av april till början av maj på den
södra. Cypress blommar något senare än cedern.

Kolla den aktuella pollensituationen

Under resan
bör man hålla sig underrättad om pollensituationen via radio/TV, tidningar
eller Internet. Se tabell 2. Det kan vara bra att veta vad våra vanligaste
pollenallergen heter på olika språk. Några vanliga allergiframkallande växters
benämning på ett antal Västeuropeiska språk framgår av tabell 3.

Förändrat pollenpanorama?

Det finns goda skäl att lära sig en del om även de
pollen som för närvarande inte utgör något problem hos oss i Norden. De dramatiska klimatförändringar
som hotar till följd av våra utsläpp av växthusgaser kan komma att innebära
förvärring för pollenallergiker. Vid varmare klimat kan blomning och
lövsprickning inträffa tidigare än förut. En del lövträd som nu huvudsakligen
förekommer i söder kommer att spridas norrut [2].

En del ogräs
gynnas av klimatförändringar. Ragweed., malörtsambrosian, som innehåller
extremt kraftigt allergiframkallande ämnen, finns redan nu på en del platser i
södra Sverige. Den kom till oss via fågelfrön som importerats från Sydeuropa. Ju varmare det blir, desto högre upp i Norden
kommer den att få fäste. Pollenallergiker riskerar få en besvärlig höstperiod.
Och ju varmare vintrarna blir, desto längre blir pollensäsongen. Även
väggört kan bli ett problem i ett varmare Norden.

 

Insekter –
inte bara bin och getingar

Getingar och
bin finns över hela världen. I tropikerna träffar man på dessa insekter året
runt. Korsreaktionen mellan olika sorters getingar är endast partiell, vilket
innebär att en hyposensibilisering mot de getinggifter vi har i Norden inte
behöver skydda mot reaktioner från andra getingars gift.

Även den som
inte är allergisk mot insektsgifter kan råka ut för allvarliga symtom, om den
får i sig stor mängd gift. Ett särskilt aggressivt afrikanskt bi har spritt sig
till Centralamerika och södra USA. Många som råkat ut för multipla stick har
fått toxiska reaktioner

Fjädermyggor, chironomider, är icke-stickande
insekter. Larver från sådana myggor, röda mygglarver, används som akvarieföda,
och allergi mot sådana är inte ovanligt. Allergiska besvär utlösta av
fjädermyggor har rapporterat från risfält i Japan, längs Nilen i Sudan och från
delar av USA (ref).

 

Allt som kliar och sticks är inte
allergi.

Man kan råka
ut för ogynnsamma reaktioner, orsakade av diverse småkryp, utan att det rör sig
om allergiska mekanismer [1].

Eldmyror,
Fire ants
, (släktet Solenopsis) utgör ett problem bland annat i

sydöstra USA. Till skillnad från till exempel våra inhemska rödmyror,
"pissmyror", sprutar eldmyror inte myrsyra på offret. Istället biter
de sig fast och sticker offret med bakkroppen. Deras stick är mycket smärtsamma
och ger upphov till knutor vid angreppsstället. Även allergiska reaktioner kan
uppkomma.

Jordbrukarmyror, Harvester Ants (Pogonomyrmex spp.)finns bland annat i ökentrakter i
Kanada, USA och Mexiko. Dessa myror har ett starkt gift och deras bett är
smärtsamma. 

Bulldogsmyra (Myrmecia
Pyriformis
) finns i Australien

och är mycket aggressiv. Den har stora käkar som kan åstadkomma mycket
smärtsamma bett.

En del insektslarver har giftiga hår. Lepidopterism (efter Lepidoptera
som är det vetenskapliga namnet på ordningen fjärilar) innebär kliande
hudförändring, ibland också symtom från andningsorganen, orsakade av kontakt
med en del fjärilslarver.

Tallprocessionsspinnaren (Thaumetopoea pinivora),
som är vanlig i Medelhavsområdet, förekommer i Sverige på sydligaste Gotland
[4]. Larverna har extremt vassa hår, som orsakar symtom från hud, näsa, ögon
och luftvägar. Även om huvudparten av symtomen hos vuxna kan förklaras av
IgE-förmedlade överkänslighetsreaktioner är mekanismerna inte helt klara.

Problem på hotell och restauranger

Såväl
allergen som så kallade ospecifika luftvägsirritanter kan man bli exponerad för
där man bor och där man äter under semesterresan

Allra helst åka bort från kvalstren

Husdammskvalster
utgör problem för många allergiker. Förekomsten av sådana spindeldjur är mycket
olika i olika regioner. Kvalstren fordrar en viss relativ fuktighet. Oftast är
det lägre fuktighet i kontinentala regioner än i kustnära regioner och lägre
fuktighet på högt belägna platser än vid havets nivå. Längs Australiens kuster
har uppmätts mycket höga halter av kvalster i damm.

Om man en
längre tid kan vistas i en miljö fri från de allergen, som underhåller den
bronkiella inflammationen, kan man förbättras. Vistelse på orter belägna högt
över havet har prövats i astmabehandlingen. Man har till exempel låtit
kvalsterallergiska personer från Nederländerna vistas vid ett astmacentrum i
Davos i Schweiz. Det har då visat sig att allergenspecifikt IgE i serum liksom
den bronkiella hyperreaktiviteten har minskat och patienterna förbättrats [5].

Om den
kvalsterallergiske för sin semesterresa väljer en varm och torr region, som
borde vara fri från kvalster, bör dock observeras att även i sådana regioner
finns risk för kvalsterförekomst i byggnader med luftkonditionering.

Kvalster
och kackerlackor på hotellet

När man
beställer hotellrum kan man be att få sova i ett rum som är så väl ventilerat
om möjligt. Ur kvalsterallergikerns synpunkt är det ofta sämre i källare än i
ett rum ovan markplanet. Den som misstänker att det kan finns kvalster i sängen
gör klokt i att öka på astma-/allergimedicineringen i förväg. Man kan också ta
med sig så kallade kvalstertäta lakan och kuddvar.

Om man bokar
hotell via Internet kan man ofta hitta bra information om tillgången på rum som
är rökfria, rum utan heltäckande mattor och rum där pälsdjur inte är tillåtna.

Kackerlackor träffar man på framförallt i
tropikerna men de finns i hela världen. Allergen från kackerlackor kan man
räkna med att blir exponerad för på hotell i många länder.

Många
skandinaviska allergiker har positiva allergitester för kackerlackor [6] Detta
behöver inte betyda att de haft kontakt med kackerlackor i sitt hem. Reaktionen
kan bero på korsallergi [7]. Husdammskvalster, kackerlackor, myggor och
mygglarver liksom kräftdjur hör till gruppen leddjur. Inom denna grupp
förekommer korsallergier och tropomyosin är ett viktigt korssensibiliserande
allergen. Den som blivit allergisk för till exempel husdammskvalster kan alltså
på grund av korsreaktionen även råka få problem vid kontakt med kackerlackor.

Pälsdjursallergen kan man råka ut för i lokaler där
det tidigare funnits katter. Kattallergen kan finnas kvar länge efter det man
haft katt i huset.

Städningsrutiner
liksom inredning på det hotell man väljer, har naturligtvis betydelse för om
man ska råka ut för olika inomhusallergen. Tag reda på i förväg, om möjligt,
hur hotellets standard är ifråga om städning

På en del
orter kan man finna speciellt allergivänliga hotell - till exempel I alperna:

 

Tobaksrök och andra
luftvägsirritanter

Hänsynen
till luftvägssjuka, till exempel när det gäller tobaksrökning, är i många
länder sämre än den vi är vana vid från till exempel Sverige. Men Sverige var
inte först med rökförbud på serveringar, det var Kalifornien, som införde
rökförbud redan 1995.  I Europa blev Irland och Norge först med rökfria
serveringar 2004. Därefter har restriktioner införts i varierande omfattning i
det ena landet efter det andra. Aktuella regler i olika länder kan man hitta på
www.smokefreeworld.com,

 

Problem
under resan

Patienter
med allergi eller astma kan få besvär på grund av exponering för allergen eller
ospecifika luftvägsirritanter i flygplan, bussar, tåg och spårvagnar.

Exponeringar ombord

Dofter från
medpassagerare kan vara ett stort problem, likaså förekomst av pälsdjur ombord
[8]. Dessutom kan det finnas katt- och hundallergen i säten och golvdamm. En
del av dessa exponeringar går inte att undvika. Den som riskerar att reagera i
sådana situationer bör före och under resan premedicinera, respektive öka dosen
av sin dagliga medicinering, för att minska risken för problem .

Medpassagerares
tobaksrök kan utgöra problem, även om rökning är förbjuden ombord på flyget,
tåget eller bussen [9]. Det kan förekomma rökning till exempel i vänthallar och
på perronger. I en del länder har man rökfria perronger på järnvägsstationerna.
Även Banverket i Sverige har nu börjat agera. Den lösning som Banverket kommit
fram till är att hänvisa rökarna till särskilda zoner så att merparten av
perrongens område blir rökfritt. Detta ska först prövas på Malmö Central.

Den som
reser i egen bil under pollentid bör tänka på att utomhuspollen kan komma in i
bilen via luftintaget. Om man inte har ett bra filter bör man då stänga av
luftintaget.

Finns det jordnötter på flyget?

Att man vid
kontakt med medresenärer kan bli ofrivilligt exponerad för inhalationsallergen,
som kvalster- eller pälsdjursallergen, är lätt att förstå. Mindre känt är att
man även kan råka ut för födoämnesallergen i luften. Det har varit vanligt att
personalen på flygningar delar ut jordnötter till passagerarna [10] . När dessa
öppnar sina påsar blir en del jordnötsallergen luftburet, och passagerare som
har en uttalad jordnötsallergi kan råka ut för allvarliga reaktioner.

Hos känsliga
individer kan mycket små mängder allergen utlösa symtom. Så små doser som 1 mg
jordnötsprotein har vid dubbel-blind-provokationer givit allergiska symtom
[11]. I en studie rapporterades att enbart lukten av ärta gav symtom hos
17% och att annan icke-oral kontakt med jordnötter gav besvär hos 66% av 622
jordnötsallergiska patienter [12]. Reaktioner av liknande indirekta
kontakter har rapporterats utlösta av kikärtor, linser och fisk [13] (Martin,
Compaired o.a. 1992), . Kyssar kan ge symtom, om motparten nyligen ätit det man
är allergisk för [14].

Det är
alltså inte konstigt om allergiska reaktioner kan uppkomma hos mycket känsliga
personer ombord på flygplan, när jordnötter delas ut. I en enkätstudie
publicerad 1999 svarade 62 av 3704 personer som fanns i ett amerikanskt register
över jordnötsallergiker (mest barn) att de råkat ut för allergiska reaktioner
ombord på flygplan [15]. Fyrtioåtta av dem var möjliga att kontakta för
ytterligare enkät. Sex av dem hade haft sina reaktioner på flygplatsen, inte i
flygplanet. Av de återstående 42 individerna hade 35 reagerat på jordnötter och
sju på trädnötter. Exponeringen hade varit vid intagande av föda i 20 fall, vid
hudkontakt i åtta fall och genom inhalation i 14 fall. Behandling med adrenalin
hade getts ombord till fem personer.

På senare år
har många flygbolag, bland annat SAS, bytt ut jordnötterna mot mindre allergena
produkter i de snacks man bjuder på .

Den som är
extremt känslig för något födoämne bör för säkerhets skull i förväg höra med
resebyrån eller flygbolaget vad som gäller. Som matöverkänslig resenär kan man
också vid mindre uttalad allergi ställa krav på transportföretagen. Vid såväl
flyg- som tågresor, där det serveras mat, kan man i förväg meddela vad man inte
tål, så att man får en lämplig måltid.

Klimatkalkylera resan

Det finns
många beröringspunkter mellan astma/allergi och klimat. Biltrafikens utsläpp av
partiklar (PM10 och PM2.5), kvävedioxid (NO3)
och ozon (O3) kan dels i sig själva åstadkomma förvärring av
astmatiska besvär, dels förstärka allergeners effekt på sensibiliserade luftvägar
[16][17] . En korrelation mellan halten NO2 och förekomsten av allergisk rinit
har konstaterats i Medelhavsregionen [17] (Marco). Även bortsett från
luftföroreningar har klimatet betydelse för astma. Det märkliga faktum att
astmaprevalensen i Europa är högst i engelsktalande länder tycks delvis kunna
förklaras av dessa länders klimat med milda vintrar och kyliga somrar [18]. Det
till och med diskuteras om ökad astmaprevalens kan bero på klimatförändringarna
[19, 20].

Det allra
största hotet för hela mänskligheten är de drastiska förändringar av klimatet,
som våra utsläpp av växthusgaser orsakar. Vi har alla, såväl allergiker som
icke allergiker, ett ansvar för att minska vår andel av utsläppen. Svenskarnas
utsläpp av 6 ton koldioxid per person och år måste minska till 2 ton.

Persontransporter
åstadkommer stora utsläpp av växthusgaser. Värst av alla transportmedel är
flyget. Bäst är tåget, framförallt om det drivs av elektricitet producerad av
vind- eller vattenkraft. Om det går bör vi förstås välja ett så miljövänligt
transportmedel som möjligt. Man kan på Internet med en klimatkalkylator ta reda
på hur mycket växthusgaser som resan åstadkommer. För resor inom Sverige hittar
man en sådan på www.sj.se. För internationella flygresor går
man till www.climatecare.org. Man
finner där till exempel att en flygresa tur och retur Köpenhamn -
Bangkok åstadkommer 2.45 ton per person. Även SAS har en utsläppskalkylator på
sin hemsida: http://www.sasgroup.net

Många som är
vana vid att huvudsakligen åka bil och flyg tror inte att man kan ta tåget till
turistorter i främmande länder. Men det kan man. För den som vill ta nattåget
från södra Sverige eller Danmark och vara framme vid resmålet följande morgon
utgör exempelvis Tyskland, Schweiz och Frankrike perfekta resmål. Från Malmö
åker man kl. 21.35 direkt sovvagn till Berlin, dit man kommer 6.04. Från
Köpenhamn åker man med sovvagn kl. 18.53 och är framme i Basel kl. 10.37, i
München kl. 8.57 eller Paris kl. 11.35. Man kan faktiskt komma till
Medelhavet redan på eftermiddagen. Med snabbtåget TGV tar det bara 5-6 timmar
från Paris till Rivieran.

Charterresor
har i många år betytt flyg- eller bussresor. Dessbättre har en del resebyråer
nu lanserat charterresor med tåg till bland annat Slovenien och Kroatien. Den
som själv vill planera sin tågresa i Europa gör det bäst via Deutsche Bahns
hemsida: www.dn.de. Med de olika
tågluffarkort (Interrailkort) som nu finns kan man förbilliga flerdagsresor.

 

Se upp med maten

Överkänslighet
för mat kan utgöra ett problem vid resor till främmande länder. De födoämnen
som oftast utlöser allergiska besvär hos oss nordbor är sådana som korsreagerar
med björkpollen: nötter, äpple, kiwi, stenfrukter (körsbär, persikor, plommon,
mandel mm) och jordnötter. Även allergi mot skaldjur är vanligt. Ett problem
för den födoämnesallergiske är att allergenen kan vara ”dolda” – det framgår
inte av menyn att ett visst allergen ingår. Nötter och jordnötter kan ingå i
diverse bakverk liksom i godis och glass. Valnötter ingår till exempel i
Walldorfsallad. Några andra exempel på rätter som innehåller vanliga allergen
ges i tabell 4.

Ett ”dolt”
födoämnesallergen kan vara Anisaka simplex, som är en nematod (mask) och
förekommer som parasit hos en del fiskar. Två olika kliniska syndrom kan
uppkomma när man äter fisk som innehåller Anisakis. Dels är det Anisakiasis,
infestation med Anisaik simplex, som förutsätter att man ätit rå eller okokt
fisk, och som medför framförallt gastrointestinala symtom. Dels är det Anisakis
simplex-allergi
, med symtom som vid andra födoämnesallergier [21] . Denna

allergi kan uppkomma även om fisken man ätit var kokt, eftersom symtomen kan
utlösas också av döda parasiter (ref). Allergin kan orsaka
differentialdiagnostiska problem, eftersom man förstås i första hand misstänker
att symtomen beror på allergi mot fisk.

Mjölköverkänslighet (komjölksallergi och
laktosintolerans) kan i en del länder vara lättare att leva med än i Norden. Ju längre
söderut eller österut man kommer, desto vanligare är det att maten lagas i olja
och är mjölkfri, eftersom laktosintolerans i dessa länder är ett normalt
tillstånd hos den inhemska befolkningen.

 

Vaccinationer och myggnät

Ibland
undrar en allergisk resenär eller förälder till allergiskt barn om man vågar ta
rekommenderad vaccination; man kanske är allergisk för vaccinet? I regel
kan man ge lugnande besked. Speciella regler gäller dock två patientgrupper:


  • Personer som
    har en påvisad specifik allergi mot någon vaccinkomponent; ofta gäller det
    äggallergiker.

  • Personer med
    uttalad allergi, som tidigare reagerat med anafylaktisk chock eller andra svåra
    symtom i samband med vaccinationer utan att specifik allergi kunnat påvisas mot
    någon komponent i det som injicerats.

Resenärer
som tillhör någon av dessa grupper, bör remitteras till allergolog för
bedömning av eventuell vaccinering.

Antimalariamedel
ska förstås användas av den som reser till malariaområde. Dessutom bör man
skaffa myggnät, helst sådant som är impregnerat med ett ämne som stöter bort
insekter.

 

Mediciner på resan

Tänk igenom ordentligt så inga viktiga mediciner glöms
hemma: tabletter, astmainhalatorer, näs- och ögondroppar, injektioner? Tänk
såväl på de regelbundna medicinerna som på de som kan behövas i akuta
situationer. Den som riskerar råka ut för anafylaktiska reaktioner ska förstås
ha med sig adrenalin, kortisontabletter och ett antihistaminpreparat.

Adrenalinlösning
i autoinjektorer (Anapen och Epipen) tål inte stark värme och måste förvaras i
temperaturer <25oC. Den som reser till tropiska länder bör
överväga att ha med ett kylfodral för adrenalinet (hittas till exempel på www.romalore.com).

 

Problem i säkerhetskontrollen

Sedan
november 2006 gäller nya regler inom EU för säkerhetskontroll vid flygning.
Reglerna finns på Luftfartstyrelsens hemsida www.luftfartsstyrelse.se.

Krämer och
flytande vätskor får man bara ta med i handbagaget i en genomskinlig plastpåse.
Den ska gå att återförsluta och får innehålla högst 100 ml i varje förpackning.

Man får i
handbagaget ta med sig den medicin som är nödvändig under resan. Det kan till
exempel gälla adrenalininjektorer. Alla mediciner ska förvaras i
originalförpackningar. När man hämtar ut medicin inför resan, bör man på
apoteket be att få namnetiketten fastsatt direkt på hylsan för Epipen eller
Anapen.

För att
undvika problem vid säkerhetskontroller kan det vara klokt att ha med sig ett
läkarintyg som visar att man i en akutsituation kan behöva de mediciner som
finns i handbagaget.

Receptbelagd
medicin får man ta med så mycket som man behöver under hela sin
bortavaro. När det gäller receptfri medicin i handbagaget får man i första
hand ta med det som behövs under själva flygresan.

Vård utomlands

Det kan bli
aktuellt att söka läkare eller få sjukhusvård på semesterorten. Man bör därför
ta med sig en förteckning över de mediciner man ordinerats liksom de
rekommendationer som den egna läkaren lämnat för åtgärder vid försämring av
till exempel astman.

Vid resor i Europa bör
man från sin försäkringskassa skaffa sitt European Health Insurance Card
(EHIC), som gör att man får vård till reducerat pris eller helt gratis i de
flesta europeiska länder.

 

De flesta förstår inte engelska

Vid resor i
främmande länder bör man kunna förklara vad man är allergisk mot. På grund av
vår ensidiga anglosaxiska kulturpåverkan och vår västeuropeiska inkrökthet tror
vi ofta att alla människor förstår engelska. Så är det ju inte. De flesta
människor på vår jord begriper inte engelska. Det är därför förnuftigt att ta
reda på vad relevanta allergen heter på landets språk. Frasen ”Jag är allergisk
mot…” är bra att kunna på landets språk (tabell 5).

Den
födoämnesallergiske bör dessutom till exempel kunna förklara vad den är
allergisk mot. Man bör ha med sig ett översättningskort om sin allergi på
landets språk att till exempel visa upp för restaurangpersonal.

Medlemmar i
Astma och Allergiförbundet kan skriva ut ett allergikort gratis via förbundet
hemsida (www.astmaoallergiforbundet.se).
Man kan där skriva ut sitt allergikort med de födoämnen man är allergisk mot
översatt till arabiska, bulgariska, danska, engelska, estniska, finska,
franska, grekiska, holländska, isländska, italienska, lettiska, litauiska,
polska, portugisiska, rumänska, ryska, slovakiska, slovenska, spanska,
thailändska, tjeckiska, tyska och ungerska.

Det finns
även kommersiella hemsidor med liknande service, till exempel www.selectwisely,com. Där får man betala
för översättningen. På min hemsida
(http://web.telia.com/~u77901109/ordlista.htm) finns ordlistor med ett
hundratal födoämnen på ett tjugotal olika språk. Från Celiakiförbundet (hemsida
www.celiaki.se) kan man beställa
översättningskort när det gäller gluten, mjölk och soja. Korten finns på 40
olika språk och kostar 50 kronor.

Om det inte
går att finna namnet på födoämnet som man är allergisk mot, kan man istället ta
med sig en bild på det.

Tänk efter före

För den som
har astma eller allergi och inte planerar resan på rätt sätt kan semestern
medföra exponering för faktorer som försämrar tillståndet. Det kan gälla pollen
på semesterorten, det kan gälla husdammskvalster eller kackerlackor på
hotellet, det kan gälla tobaksrök och parfymer. De flesta av dessa problem kan
med god planering bemästras. För den allergiker som tänker efter före, kan
semesterresan bli perfekt.

 

Referenslista

 

1.        
Miltgen, J., et al., Allergie et voyage. Rev. Fr.
Allergol Immunol Clin, 2001. 41: p. 493-503.

2.        
D'Amato, G., G. Liccardi, and M. D'Amato, Environmental risk factors
(outdoor air pollution and climatic changes) and increased trend of respiratory
allergy.
J Investig Allergol Clin Immunol, 2000. 10(3): p. 123-8.

3.        
White, J.F. and D.I. Bernstein, Key pollen allergens in North America.
Ann Allergy Asthma Immunol, 2003. 91(5): p. 425-35;

4.        
Holm, G. and S. Larsson, [Allergy against pine processionary moth
larvae--increased larvae density increases the risk].
Lakartidningen, 2006.
103(30-31): p. 2217-9.

5.                  
Grootendorst DC, Dahlén SE et al., Benefits of
high altitude allergen avoidance in atopic adolescents with moderate to severe
asthma, over and above treatment with high dose inhaled steroids.
Clinical
& Experimental Allergy 2001, 31 (3) , 400–408.

6.        
Eriksson, N.E. and A. Holmen, Skin prick tests with standardized extracts of
inhalant allergens in 7099 adult patients with asthma or rhinitis:
cross-sensitizations and relationships to age, sex, month of birth and year of
testing.
J Investig Allergol Clin Immunol, 1996. 6(1): p. 36-46.

7.        
Eriksson, N.E. and C. Moller, Cockroach and Dermatophagoides pteronyssinus
cross-react.
J Allergy Clin Immunol, 1996. 98(2): p. 471-3.

8.        
Partti-Pellinen, K., et al., Occurrence of dog, cat, and mite allergens in
public transport vehicles.
Allergy, 2000. 55(1): p. 65-8.

9.        
Eisner, M.D. and P.D. Blanc, Environmental tobacco smoke exposure during
travel among adults with asthma.
Chest, 2002. 122(3): p. 826-8.

10.      
James, J.M., Airline snack foods: tension in the peanut gallery. J
Allergy Clin Immunol, 1999. 104(1): p. 25-7.

11.      
Hourihane, J.B., et al., An evaluation of the sensitivity of subjects with
peanut allergy to very low doses of peanut protein: a randomized, double-blind,
placebo-controlled food challenge study.
J Allergy Clin Immunol, 1997. 100(5):
p. 596-600.

12.      
Hourihane, J.O., et al., Clinical characteristics of peanut allergy.
Clin Exp Allergy, 1997. 27(6): p. 634-9.

13.      
Crespo, J.F., et al., Allergic reactions associated with airborne fish
particles in IgE-mediated fish hypersensitive patients [see comments].

Allergy, 1995. 50(3): p. 257-61

14.      
Eriksson, N.E., et al., The hazards of kissing when you are food allergic. A
survey on the occurrence of kiss-induced allergic reactions among 1139 patients
with self-reported food hypersensitivity.
J Investig Allergol Clin Immunol,
2003. 13(3): p. 149-54.

15.      
Sicherer, S.H., et al., Self-reported allergic reactions to peanut on
commercial airliners.
J Allergy Clin Immunol, 1999. 104(1): p.
186-9.

16.      
Chen, C.Y., et al., Studies of pollen allergy. I. A field study of
respiratory allergy plants in the Taipei area.
Taiwan Yi Xue Hui Za Zhi,
1972. 71(3): p. 196-202.

17.      
de Marco, R., et al., The impact of climate and traffic-related NO2 on the
prevalence of asthma and allergic rhinitis in Italy.
Clin Exp Allergy,
2002. 32(10): p. 1405-12.

18.      
Verlato, G., R. Calabrese, and R. De Marco, Correlation between asthma and
climate in the European Community Respiratory Health Survey.
Arch Environ
Health, 2002. 57(1): p. 48-52.

19.      
Beggs, P.J. and H.J. Bambrick, Is the global rise of asthma an early impact
of anthropogenic climate change?
Environ Health Perspect, 2005. 113(8):
p. 915-9.

20.      
D´amato, G., Outdoor air pollution, climate and allergic respiratory
diseases - evidence of a link.
Clin Exp Allergy, 2002. 32: p.
1391-1393.

21.      
Daschner, A. and C.Y. Pascual, Anisakis simplex: sensitization and clinical
allergy.
Curr Opin
Allergy Clin Immunol, 2005. 5(3): p. 281-5.