Födoämnesöverkänslighet – matallergi - matöverkänslighet

 

Nils E Eriksson och Ulf Bengtsson

Obs. informationen på denna sida är inte uppdaterad på flera år

Förekomst

En fjärdedel av alla vuxna anser sig vara överkänsliga för någon mat eller dryck. Bara 10-20 % av dessa har emellertid en överkänslighet som kan konstateras med kontrollerade perorala matprovokationer. I en studie i USA av 489 barn som följdes mellan 0 och 3 års ålder uppgavs 28% av barnen vid något tillfälle reagera allergiskt mot ett födoämne. Vid en noggrann utredning innefattande öppen eller blind provokation, kunde en allergi verifieras hos endast åtta procent. Pollenallergier debuterar framförallt under skolåren och då ökar också allergi för en del födoämnen som korsreagerar med björkpollen.

 En möjlig förklaring till diskrepansen mellan uppleva och bevisad matallergi kan vara att patienterna tidigare haft en äkta överkänslighet och att en tolerans har utvecklats, som patienten inte vågat testa. En annan förklaring skulle kunna vara att patienterna har utvecklat en inlärd födoaversion, dvs. en psykiskt betingad överkänslighet. En tredje möjlighet är att patienterna har senreaktioner eller s.k. påbyggnadseffekter, som kan missas vid provokationer. En ytterligare möjlighet är att känsligheten varierar och var större, när patienten hade symtom, än vid provokationstillfället.

 

Mekanismer bakom födoämnesöverkänslighet

Födoämnen kan ge upphov till symtom via flera olika mekanismer. Dels kan en del födoämnen pga. sitt innehåll av toxiner utlösa symtom hos alla människor. Det rör sig då inte om överkänslighet. Dels kan olika födoämnen förorsaka överkänslighetssymtom genom immunmedierade reaktioner (allergier) och icke-immunmedierade reaktioner (icke-allergisk födoämnesöverkänslighet). Födoämnesöverkänslighet är alltså ett vidare begrepp än födoämnesallergi. Dessutom kan psykiska faktorer ge upphov till födoämnesaversion.

 

IgE-förmedlad födoämnesallergi

Vid IgE-medierad allergi uppkommer symtom genom att histamin och andra mediatorer släpps ut från mastceller, då allergen korsbinder IgE-antikroppar som sitter på mastcellernas yta.

Annan allergi

Det finns allergiska reaktioner, dvs. reaktioner fömedlade via immunologiska mekanismer, som inte är IgE-förmedlade. Den mest kända är celiaki. Termen glutenintolerans anses numera vara olämplig. Sjukdomen bör betecknas som icke-IgE-medierad allergi eller autoimmun allergi. .Vid en grupp tillstånd, framför allt hos barn, finns det tecken på såväl IgE- som icke-IgE förmedlade reaktioner, De viktigaste är allergisk eosinofil esofagitt, allergisk eosinofil gastrit-enterokolit, allergisk enteropati, allergisk  kolit, allergisk proktit  samt obstipation utlöst av komjölk.

Icke immunologiska mekanismer

Till icke-immunologisk överkänslighet med kända mekanismer hör de reaktioner som på farmakologisk väg utlöses av biologiskt aktiva aminer, likaså de som orsakas av enzymdefekter. Mekanismerna är till stor del okända när det gäller överkänslighet mot födoämnestillsatser (färgämnen, konserveringsmedel och konsistensgivare)

Farmakologiska mekanismer - biogena aminer

Biogena aminer förekommer i en rad livsmedel som är kända för att orsaka symtom hos känsliga individer.

Överkänslighetsreaktioner mot lagrade kött- och mjölkprodukter (laktosintolerans oräknad) debuterar ofta i vuxenåren. I många fall är det biogena aminer (framför allt histamin men även tryptamin, tyramin, serotonin och ,fenyletylamin som ligger bakom besvären. En möjlig orsak till detta är att tarmens normala skydd mot biogena aminer är defekt eller hämmat.

Histaminos  och histaminintolerans  är benämningar som föreslagits vad gäller de symtom som större mängder histamin orsakar hos känsliga individer.

 

Enzymbrist

Bland matöverkänslighet som beror på enzymbrist är laktosintolerans, som orsakas av laktasbrist i tarmslemhinnan, vanligast. Åttio procent av jordens vuxna befolkning har laktosintolerans som alltså inte kan sägas vara en sjukdom. I Sverige är frekvensen cirka 2-3 procent. Oklara mag/tarmbesvär (uppblåsthet, bubbel, körningar, gasavgångar och ibland knipsmärtor) hos invandrare i Sverige bör utredas för möjlig laktosintolerans.

Tillsatser

Många patienter tror att oklara överkänslighetssymptom i hud, luftvägar eller tarm beror på födoämnestillsatser (färgämnen, konserveringsmedel, konsistensgivare), besprutningsmedel eller gödningsmedel. I en engelsk populationsstudie uppgav sig 7% vara överkänsliga mot födoämnestillsatser. Bara 0.02% av populationen hade emellertid en överkänslighet mot tillsatser, som kunde bevisas med kontrollerade provokationer. Vad gäller besprutningsmedel och gödningsmedel finns ingen bevisad överkänslighet rapporterad.

Överkänsligheten mot födoämnestillsatser drabbar framför allt den som redan har en atopisk sjukdom. Hos de få som verkligen har en sådan känslighet verkar denna gå parallellt med hur man i övrigt mår. Är eksemet eller tarmen sämre reagerar man på mindre mängder av dessa ämnen än annars.

Sverige har till följd av EU-anpassning fått några nya färgämnen - så kallade azofärgämnen - som får användas i livsmedel. Några av dem har tidigare varit tillåtna i Sverige, men då endast i mycket begränsad omfattning och till ett fåtal produkter. Nu har det blivit tillåtet att använda dem i flera livsmedel.

Ospecifik tarmöverkänslighet

IBS (Irritabel Bowel syndrom, colon irritabile) kan möjligen tolkas som ”tarmens astma”, då man har en ökad känslighet för olika stimuli såsom föda och utspänning. I en svensk studie uppgav 66 procent av patienter med IBS att föda förvärrade deras besvär. I frågeformulär till vuxna patienter med upplevd födoämnesrelaterade IBS-liknande mag/tarmbesvär anges mjölkprodukter, baljväxter, frukt och vetemjöl som vanliga utlösande födoämnen. Den gemensamma nämnaren för dessa olika födoämnen är att de är rika på kolhydrater, såsom stärkelse, laktos, fruktos och sorbitol. Kolhydratrik föda innehållande stärkelse (havre, vete, potatis, korn, bönor), fruktos och sorbitol (honung), äpple (juice), päron (juice), aprikos, plommon, dietmarmelad, dietchoklad samt laktos (mjölk och mjölkprodukter) kan förvärra symtomen hos vissa patienter. Patienterna är dessutom känsliga för fet mat, kryddor, kaffe och alkohol. Man skulle kunna tala om en ospecifik födoämnesöverkänslighet (som förekommer normalt) kan leda till symtom hos disponerade individer.

Vid IBS av diarrétyp innehåller tarmslemhinnan framför allt i ileum ökad mängd mastceller. Detta skulle kunna förklara varför patienter med denna typ av besvär ibland blir symtomfria vid medicinering med natriumkromoglikat  givet per oralt.

Psykologiska mekanismer

Psykologiska faktorer spelar en stor roll för uppkomsten av våra kostvanor. Vår förmåga att knyta samman tillstånd av illamående med smak, gör att vi ibland utvecklar en aversion mot smaken hos en viss föda, trots att det upplevda illamåendet egentligen haft andra orsaker. Risken för sådan "felinlärning" är speciellt stor då man ätit någon ovanlig föda några timmar innan illamåendet debuterar. I en svensk enkätstudie om förekomsten av inlärd aversion uppgav 37% av 270 tillfrågade att de hade eller hade haft aversion mot minst

 

Klicka här för fortsättning (sjukdomsbilder, diagnostik, behandling)