Några debattinlägg från 2012

 

 

 

Bak- eller framvänd vagn

”Små barn mår bäst i bakåtvänd vagn”, sade barnläkaren Hugo Lagercrantz häromdagen i en tidning.

Häromdagen hajade jag till. Jag hade sett något ovanligt. Men jag hade först inte medvetet noterat att det var något ovanligt. Jag tittade till en gång till. Nu såg jag det. En mamma som drog ett litet barn i vagnen. Vagnen var bakåtvänd så det var ju som det borde vara. Det var väl inte så egendomligt med en mamma med barnvarn? Hon småpratade med barnet. En gång till måste jag fundera på vari det ovanliga bestod. Då insåg jag vad det ovanliga var. Hon pratade inte i mobiltelefonen, som alla andra föräldrar. Mamman pratade med barnet. ”Där är en fågel” sade mamman. Ä kågel” upprepade barnet. ”Titta en stor röd boll” pekade mamman. ”toj öd oll” sade den lille.

Tankarna fladdrade vidare. Är det inte synd om detta lilla avvikande barn som bibringas barnspråk? Kommer det inte att dröja onödigt länge innan ett sådant barn kan ta till sig vuxenspråket? Blir inte barnet barnsligt?

En mycket mer gynnsam situation har väl de många barn som har mobilpratande föräldrar. Vare sig de sitter framåtvänt eller bakåtvänt. De kommer ju tidigt att få lyssna till avancerade samtal om religion, filosofi och politik. De kommer att veta mycket om Sartre, om kriget i Elfenbenskusten, om växthusgaser och klimatkatastrofer, om postmodernism och annat viktigt som föräldrarna förmodligen pratar om. För rimligen är det angelägna frågor som avhandlas om man tillgriper mobilen när man är ute och går med sitt barn. Dessa barn kommer alltså att ha ett mycket stort passivt förråd av vuxenord. De får stora möjligheter att i framtiden slå sig fram i världen. Dessutom blir de fantastiskt goda lyssnare. Sådan växer inte på träd. Möjligen lär de sig inte kommunicera själva. Men vadå. Alla mynt har en baksida. Ett stort passivt ordförråd i förening med förmåga att lyssna är inte att förakta.

Sedan funderade jag igen. Tänk om det inte är djupa samtal om religion, filosofi och politik som mammorna ägnar sig åt. Tänk om de bara överlägger om vilket fik de ska gå till? Då har barnen kanske inte så mycket glädje av ordförrådet. Fribergs eller Regnbågen?

Tänk om mamman gjorde rätt, hon som barnpratade med sin lille. I bakåtvänd vagn.

 

Veto i säkerhetsrådet

Rysslands och Kinas veto i säkerhetsrådet mot Syrienresolutionen är bedrövligt. Jag håller med USA:s FN-ambassadör, när hon kallar det "oförlåtligt". Brösttoner passar dock illa från USA, som i decennier motsatt sig resolutioner mot Israel, den enda ockupationsmakten i området.

 

Svar till Nils Johansson (Lokaltidningen 15/2)

Om man ska kunna förhindra enorma klimatkatastrofer behöver koldioxidutsläppen i alla länder minska till 1,6 ton koldioxid per person, enligt FN:s klimatpanel. Svenskarna producerar mer än 6 ton per person. Och våra utsläpp ökar istället för att minska.

Nils Johansson och en del andra debattörer resonerar som bilägaren som sa ”Det är inte min bil som är problemet, det är alla de andra”

 

Per capita tio i topp

Vid sidan av några oljeproducerande golfstater ligger USA, Canada, Australien och Luxenburg i en absolut värstingsklass. Men även om Sverige inte hör till de värsta, hör vi till dem som måste minska avsevärt.

 

Låga o höga löner

När några har för låg lön finns det rimligen andra löntagare, bland dem som ska dela på samma kaka, som har för hög lön,

 

Titanic och vi

Vår civilisation visar stora likheter med Titanic. Trots kvalificerade varningar stävar vi vidare med oförändrad kurs  - inte mot isberg men mot klimatkatastrofer

 

Sveriges Kronprinsessas engelska födelsedagsfirande

Det är förunderligt att svensk TV vid firande av Sveriges tronföljare med svenska artister på en svensk ö inte kan åstadkomma ett svenskt program på  svenska språket utan måste bjuda på engelska texter.

Det är rent löjligt.

Artister som inte kan sjunga en låt på svenska borde inte inbjudas att medverka i sådana tillställningar. Vi har alldeles tillräckligt med engelska i all annan underhållning. Heder åt After Shave och Galenskaparna som sjunger på svenska.

Om det är så att man vill vara internationell – och det vore alls inte fel - då borde man bjuda in artister som sjunger på ryska, mandarin, japanska, tyska, arabiska, spanska, serbiska, farsi, hindi med flera språk.

Låt inte engelskan utrota vårt svenska språk!

 

 

Älska lågkonjunkturen?

Är lågkonjunktur det enda som kan få oss att minska utsläppen av växthusgaser? Borde vi med hänsyn till morgondagen älska lågkonjunktur mer än högkonjunktur?

 

Tiggarna på Halmstads gator

Vi är påhittiga när det gäller att hitta argument som gör att vi kan slippa hjälpa människor som har det svårt: ”Man vet aldrig om hjälpen kommer fram” – alltså avstår man från ett bidrag till Röda Korset, Rädda Barnen och andra hjälporganisationer.

Särskilt duktiga är vi när det gäller att slippa se nöden på nära håll. Den är ju obehaglig, fattiga ska inte synas på Halmstads gator; de svältande ska hålla sig till Rapport i TV. Tiggare som trots kölden står på knä på Storgatan och tigger behöver vi inte bry oss om: ”Det vet ju alla att det är kriminella gäng som tar pengarna!”

Inspektör Johan Lundström vid Citypolisen i Stockholm med mångårig erfarenhet från yttre tjänst säger att han inte sett något som tyder på att tiggeriet handlar om organiserad brottslighet (DN 20/12).

Som enskilda individer kan vi inte lösa världens alla problem. Däremot kan vi åtminstone ge en slant till de enstaka drabbade medmänniskor som lyckats ta sig till vår närmiljö.

 

Är Ship to Gaza ute och seglar?

 

Ship to Gaza gör i dagarna ett nytt försök att bryta Israels blockad och få in förnödenheter till Gaza. Rör det sig om ett meningslöst jippo där naiva deltagare riskerar att spela antisemiter i händerna? Är de förnödenheter som konvojen medför dessutom onödiga, eftersom såväl Israel som Egypten lättat på restriktionerna?

Knappast.

Blockaden av Gaza har haft förfärande effekter. För ett år sedan lovade Israels regering att lätta på blockaden. Listan med varor som var tillåtna att föras in skulle utökas. Det skulle bli möjligt att föra in byggmaterial för att påbörja uppbyggnaden av hus som förstörts av Israels bombningar. Flera olika rapporter visar att situationen i Gaza är fortsatt förtvivlad. En del av sjukvårdens problem i Palestina har bland annat beskrivits i Läkartidningen (1).

Biståndsorganet Diakonia har tillsammans med Amnesty och många andra organisationer publicerat en rapport, Dashed hopes, om dagsläget i Gaza, (2). Man konstaterar att situationen fortfarande är skrämmande. Sextioen procent har inte möjlighet att skaffa tillräckligt med mat. Åttio procent av befolkningen är beroende av internationell hjälp. Arbetslösheten uppgår till omkring 39 %, en av de högsta siffrorna i världen. Strömavbrott brukar pågå 4-6 timmar om dagen, ofta längre. Av Gazas befolkning har 60 % tillgång till rinnande vatten bara 6-8 timmar var fjärde eller femte dag, Omkring 90 % av det vatten som levereras är dessutom förorenat. Stora delar av befolkningen riskerar råka ut för vattenburna infektioner. Av de hem som förstördes av Israels bombningar för två och ett halvt år sedan har bara drygt en femtedel kunnat byggas upp.

Det finns några ljuspunkter. Det har blivit lättare för en del yrkeskategorier att få utresetillstånd från Gaza. Fler livsmedel finns idag på den av Israel tillåtna listan. Att det finns livsmedel att köpa hjälper dock inte, när människor inte har råd att köpa. Blockaden förhindrar ekonomisk utveckling.

FN-organet UNRWA (United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East) rapporterar att tillgång till hälso-och sjukvård är mycket begränsad (3). Kränkningarna av mänskliga rättigheter och den påtvingade isoleringen har åstadkommit omfattande psykisk ohälsa, framförallt hos barn och ungdomar. De fortsatta restriktionerna bidrar till att sjukvården har otillräckliga resurser. Tillgången till el, bränsle och andra förnödenheter för underhåll av hälsovårdens infrastruktur har inte nämnvärt förbättrats sedan lindringen av blockaden. Sjukhusen har inte nödvändig tillgång till el, reservdelar och utrustning.

Israels fortsatta restriktioner hindrar en ekonomisk återhämtning. Därför är en stor majoritet av befolkningen beroende av UNRWA för livsmedelsbistånd

Rädda barnen anser att barns rättigheter dagligen kränks (4). Trots att Israel i juni 2010 meddelade att de skulle förkorta väntetiden för in- och utträde till och från Gaza för medicinsk, humanitär och biståndshjälp har inga synbara förbättringar märkts. Barn i Gaza lever fortfarande under fruktansvärda omständigheter. Rädda Barnen menar att alla länder som har förbindelser med Israel har ett ansvar att se till att blockaden hävs och att situationen för barn omedelbart förbättras

Röda korset intresserar sig bland annat för situationen för de jordbrukare och andra, som inte har något annat alternativ än att bo och arbeta i områden nära Israel (5). Ett område längs gränsen som sträcker sig300 meter in i Gaza har Israel förklarat vara förbjuden zon. Buffertzonen omfattar en tredjedel av Gazas jordbruksmark. Ett ännu större område, som sträcker sig nästan en kilometer in i Gazaremsan, är farligt på grund av den israeliska militärens räder. Tillgången till mark lämplig för jordbruk har alltså minskats till följd av den politik Israel för. Dessutom röjer israelerna bort en mängd olivträd. Jordbrukets problem förvärras genom att gödsel, bekämpningsmedel och annat inte kan levereras och genom att man inte har möjlighet att exportera sina produkter. Export är fortfarande förbjuden, frånsett en liten utförsel av jordgubbar.

Många fiskare har förlorat sin utkomst som en följd av att Israel bara tillåter fiske inom tre sjömil från kusten. Fiske var tidigare en av Gazas viktigaste näringsgrenar. Det beräknas att omkring 178 000 människor påverkas av Israels förbjudna zoner.

Röda Korset säger att eftersom Israel har behållit sin kontroll över Gazaremsan, måste nationen uppfylla sina skyldigheter som ockupationsmakt.

Sammanfattningsvis finns det få tecken på en verklig lättnad i blockaden. Blockaden innebär att en och en halv miljoner människor hålls instängda på en yta vars storlek är en fjärdedel av Ölands. Om människorna som lever i Gaza - varav hälften är barn - ska kunna återgå till en fungerande vardag måste blockaden lyftas helt och hållet.

Den internationella Rödakorskommittén (ICRC) konstaterade nyligen att blockaden är en form av kollektiv bestraffning mot hela den civila befolkningen i Gaza. Ett flertal internationella organisationer, inklusive EU och FN har förklarat att den är olaglig. Inte desto mindre struntar Västvärldens regeringar i att göra något konkret för att bryta blockaden.

Blockaden måste komma upp på Västvärldens dagordning. Förnödenheter måste in till Gaza.

Ship to ’Gaza behövs – även om insatsen bara utgör en droppe i havet.

 

 

Referenser

  1. ANNA DANIELSSON & LARS JERDÉN: Fungerar mot alla odds. Svenskstödd primärvård i Palestina. Läkartidningen 2009; 106: 358-359
  2. http://www.diakonia.se/documents/public/ABOUT_DIAKONIA/Reports/Report_2010-11-30_Dashed_hopes_Gaza.pdf
  3. http://unispal.un.org/pdfs/UNRWA-HealthDept_2010Rpt.pdf
  4. http://www.rb.se/press/nyheter/Pages/Barn_drabbas_hart_av_Israels_blockad_mot_Gaza.aspx
  5. http://www.icrc.org/eng/resources/documents/interview/2011/palestine-israel-interview-2011-05-19.htm

 

 

P-pengar och klimatnytta (HP 28/11)

För klimatet är ett planterat träd i Mocambique bättre än inget planterat träd. Vi lurar dock oss själv om vi tror att klimatet kan räddas genom att vi i de rika länderna betalar för åtgärder i u-länder men fortsätter som förut att släppa ut växthusgaser här hemma. Det är vi själva som måste minska våra utsläpp, om våra barn ska få en mänsklig framtid.

Förbud mot gratis parkeringsplatser vid våra butikscentra skulle nog göra större klimatnytta än P-pengar till afrikanska träd.

 

 

Kommentar till mannen som ansåg att Israel var utsatt för förtal och berättade om raketer från Gaza som drabbar israeler:

De palestinska offren för våldet är hela tiden mångdubbelt fler än de israeliska. Enligt den israeliska organisationen B´tselem dödades från september 2001 till slutet av juli i år 1037 israeler av palestinier medan ungefär sex gånger så många, nämligen 6614, palestinier dödades av israeler. Det dagliga våldet mot palestinierna hör vi emellertid sällan talas om.

 

 (källa: www.btselem.org)

 

Social (in-)kompetens?

Idag tycks ungdomar ägnar större delen av dygnet åt ”att umgås med mina vänner” – i verkligheten och via mobiltelefon, SMS, Face book, Skype och annat. Kommer de någonsin att få tid att studera på heltid? Eller klara ett heltidsarbete? Eller ens sköta familj och barn?

 

Svar ang. våra bilar f till L Johansson (7/6)

”Det är inte min bil som är problemet. Det är alla de andra”. Logik i såväl New York och Peking som i Halmstad.

 

Svar till Lennart Bengtsson. Bilfront (HP  25/1)

Landsbygden kan bli en vinnare på klimatomställningen.

Äntligen en borgerlig miljöminister som bryr sig om miljön, var man frestad att ropa när man hörde Lena Eks uttalande häromdagen; ”Vi måste åka mindre bil. Det behövs om vi ska klara våra ambitiösa klimatmål. Detta är vår tids ödesfråga.” För alla som är det minsta insatta i klimatfrågorna är det självklart att vårt bilåkande måste minska. Men Bilfronts Lennart Bengtsson, är genast framme och argumenterar mot åtgärder som krävs: ”Miljöministern är landsbygdens fiende nr 1.” Jag vill inte påstå att Bilfront är Mänsklighetens fiende nr 1 men organisationen platsar onekligen i gruppen.

Det är inte minst för landsbygde4ns skull som vi så snart som möjligt måste komma bort från det bensin- och dieselberoende som vår trafik hamnat i. Hur ska landsbygdens trafik annars kunna fungera i en framtid utan billig olja?

Den liberala tankesmedjan FORES har publicerat en rapport ”Köra bil på landet och rädda klimatet” där man säger att det ”redan med dagens teknologi är fullt möjligt att till en mycket blygsam kostnad befria landsbygden från beroendet av koldioxidbilen,”

Höjd koldioxidskatt kombinerad med etanolkonverteringsbidrag och sänkt fordonsskatt på landsbygden kan göra att landsbygdsborna istället för att vara förlorare blir vinnare på klimatomställningen. För övrigt skulle utbyggd biogasproduktion vara till fördel för landsbygden.

Det är dags för oss alla att ta klimathotet på allvar.

 

 

Svar till Henrik von Sydow (11 juli) Vi måste minska utsläppen nu

Även om klimatuppvärmningen skulle begränsas till två grader under kommande århundraden, kan havsytan, enligt nyligen publicerad forskning, komma att stiga med 1,5–4 meter. Ytterligare ett argument för att vi måste ta våra utsläpp av växthusgaser på allvar. Klimatförnekarna hörs inte så ofta numera. Däremot önsketänkarna: ”Vi ska inte behöva ändra vårt sätt att leva, våra flyg- och bilresor eller vår övriga konsumtion; tekniska lösningar ska komma.”  När politiker framför sådana argument luktar det populism. ”Det är inte rimligt att svenska familjer av hänsyn till kommande klimatkatastrofer ska behöva avstå från sin vanliga flygresa.”

 Alla människor bör väl ha samma rätt till en årlig resa till andra sidan jordklotet?  Kineser, indier och kongoleser har väl lika stort behov som svenskar av klimatbyte? Vi svenskar är en del av mänskligheten. Vi har inte större rätt än andra folk att förstöra jordklotet.

Det är hög tid att införa styrmedel som effektivt minskar våra utsläpp. För övrigt är det orimligt att Halmstad kommun stöder klimatskadlig verksamhet genom att hålla flygplatsen under armarna.

 

Svar till Rune Georgson ang. hållbart Halmstad

I ett utmärkt debattinlägg (HP 17/1) skriver vänsterpartisterna Tania Bengtsson och Martin Marklund bland annat att vi måste bygga ett hållbart samhälle. I dag borde väl alla läskunniga hålla med om detta. Självklart måste energin i ett sådant samhälle komma från förnyelsebara som sol, vind, vatten och biogas. Rune Georgson (HP 21/1) protesterar mot vänsterpartisternas målsättning, att vi i Halmstad i framtiden inte ska förbruka mer energi än vi producerar. Men det innebär ju inte att vi ska producera lika mycket energi som vi förbrukar idag. I Sverige använder vi för närvarande energi motsvarande 5 ton olja per person och år. Vi måste naturligtvis radikalt minska vårt enorma energislöseri.

 

Svar till Britt.Marie Nilsson25/10 ang. vindkraftshatarna

De som motsätter sig utbyggnad av vindkraft borde förklara hur de anser att vi ska producera den förnyelsebara energi, som de själva vill ha i framtiden